Vi är inne på sluttampen med C-uppsatsen. Förbannade hatade älskade C-uppsats. Samtidigt som jag är så nöjd och stolt över vårt arbete har jag varit både förbannad och frustrerad över det. De senaste två veckorna har nästan varit lite ångestfyllda eftersom jag lever och andas den förbannade uppsatsen just nu. Det enda tillfället jag släpper den helt är när jag är på gymmet men annars finns den i tankarna konstant. Den är klar, så pass att det är en färdig uppsats men självklart är det lite småpill kvar. Vi har vår sista handledning på eftermiddagen och efter det vet vi exakt hur mycket det är kvar.
Det är en konstig känsla som hänger över en, att snart börjar praktiken och sedan är jag färdig med min utbildning. Jag var in till mina chefer för att önska god jul imorse och vi pratade lite om framtiden. Den ena är sjuksköterska och hon sa att när jag är färdig, börjar livet. Det är lite så det känns, att jag börjar närma mig livet. Det låter kanske klyschigt och konstigt men det är så det känns. Vi kan börja planera framtiden och skapa en riktig vardag. Inte ständigt ha plugg hängandes över en utan när man är ledig verkligen känna att "nu är jag ledig". Ha ett jobb som inte bara är ett vikariat eller där du hoppar in ibland. Skrämmande känsla men så ball också.
På lördag åker vi till Köpenhamn. Just nu är det vad jag mest ser fram emot. Att få komma bort lite, bli lite bortskämd och få frukost serverad, äta god mat och bo på hotell. Jag har inte känt någon julhets eller stress och det beror nog på att vi valde att göra såhär i år. I förra veckan hade jag en konversation om just detta där vi båda konstaterade att folk är bättre på att göra det man kanske behöver över jul och nyår. I år var det verkligen att åka bort. Ser fram emot att gå på Köpenhamns gator, gå på tivoli, äta frukostbuffé och bada i hotellet svimming-pool. Dricka öl och hänga med min favoritperson i hela världen.
Nu ska jag förbereda en del inför handledningen. Vi kanske hörs snart. Kanske inte.
Om inte annat, God jul.
